Det är två månader sedan jag skrev sist. Två månader som helt ställt om livet på många plan. Visst hade corona/covid-19 börjat nämnas men inte så mycket. Själv var jag mitt inne i att vara med om min pappas och Sigrids morfars sista veckor i livet. Pendlade mellan Stockholm och Forsheda/Värnamo. Var nere varje vecka. Den 7 mars somnade han in efter två fina sista veckor där han hann träffa alla barn, barnbarn och t o m det första barnbarnsbarnet. En mycket älskad morfar lämnade oss men med många ljusa minnen kvar. På bilden med morfar är Sigrid 9 å.

New York hade vi inte haft tid att tänka på så mycket – inte förrän just första veckan i mars då det kändes som att vi inte ville åka längre. Risken kändes för hög. YAGP hade själva inte ställt in än men på måndagen den 9 mars meddelade vi till organisationen att vi inte åker. Senare samma vecka ställdes hela tävlingen in.

Och nu står hela världen på något vis stilla. Vi navigerar i ny terräng. Även dansvärlden är stängd. Operahusen är stängda, skolorna i Europa likaså. Alhanko Academy of Ballet har haft lite klasser igång måndag-fredag men allt extra som repertoar, karaktärsdans, rep inför den stora föreställningen som brukar vara i maj är inställda. Även i år skulle de satt upp Svansjön.

Så det blev ingen reseblogg från New York eller besök på andra skolor i Europa. Sommarens äventyr i bland annat Monacco lär inte heller bli av även om Princess Grace Academy inte formellt ställt in än. Men ser inte det som möjligt.

Normalt sätt hade ju allt det här jag skriver om känts väldigt tungt om det inte blivit av men inte nu. Livet är så på sin spets. Att allt det som vi känner till just nu inte riktigt gäller. Ingen ser heller ett tydligt slut så det gäller att hitta en tillvaro här hemmavid som är ok. Vi har ju förstås kollat med Sigrids läkare om hon anses vara i riskgrupp pga sin multiallergi men menar man inte att hon är. Det känns skönt att veta.

Rent dans- och träningsmässigt så har Sigrids redan sedan tidigare ett dansgolv på 2×2 m i hennes rum. Stång och spegel också. Det gör att hon enkelt kan arbeta med grundarbetet hemmavid. Det finns hur mycket bra klasser som helst ute på nätet för dansvärlden har varit generös i dessa tider. Öppna digitala klasser med många duktiga pedagoger.

Precis som alla andra längtar vi efter vardag och att kunna leva frimodigt och lugnt. Det är ju ändå en anspänning att leva i en så oviss tid som nu.

Något som ändå är lite roligt är att Astma- och allergiförbundets medlemstidning har skrivit om Sigrid. Ett fint porträtt om hur det fungerar att kombinera hennes hårda träning med multiallergi.
Du kan läsa intervjun här.

Jag avslutar med att dela två bilder och en filmsnutt från förra årets uppsättning av Svansjön.