Att leva i drömmen

FD956CCF-EEA0-4979-9D1B-60A0746C9131
Fånga dagen och stunden. Sigrid fotad av Albin för något år sedan.

Idag dök det upp ett Facebook-minne från förra året. Så här stod det:

I går ringde Sigrid vid 11-tiden. Haft håltimme och passade på att gå till Base och öva lite i en av de på förmiddagen tomma danssalarna. Lät lycklig. Nöjd med möjligheten. Albin var och hade provlektion på Lilla Akademien. Bådas liv har berikats så av musik och dans. Jag är oändligt tacksam över deras engagemang och ännu mer tacksam för alla engagerade vuxna de har runtom sig i sina respektive sammanhang. Ett rikt liv på många sätt. Idag har jag sökt lite stipendium för båda. Den här lilla filmen från små klipp där Sigrid övar i vardagen skickade jag in. Den gör mig glad.”

Filmen från vintern 2019.

Men det innebär inte att livet bara varit enkelt. Livet har verkligen utmanat ibland. Ytterligare ett fb-minne från några år tillbaka påminde mig om de åren då Albin var sjuk. Och vad som ofta gjorde att vi höll modet uppe.

”Minnenas allé. 2011. Sista riktigt dåliga sommaren för Albin. (Det dröjde dock till maj 2012 innan det slutligen vände efter många år). Den lilla varelsen som var starkt bidragande orsak till vi höll humöret uppe, fick oss att leva i nuet och som alltid kunde få Albin att glömma smärta, utmattning mm är Sigrid. Jag älskar henne och Albin gränslöst. Och Sigrid med sitt enorma hjärta har alltid gett och sett. Och ser fortfarande andra. Och deras relation är fortfarande grundmurad och supertajt❤️

Just detta att aldrig ta livet eller det man har för givet kanske varit en nyckel till att båda barnen idag är i så fina och mänskliga sammanhang. Även om det förväntas mycket arbete, ihärdighet och gnet. Att de sedan kan tanka kraft och energi i varandras sällskap är ren och skär lycka.

Någonstans kokar detta ner till drömmar. Att våga gå för en dröm. Se var det tar vägen. Hur det än utvecklar sig. Och att det finns olika vägar. Sigrid har ända sedan hon träffade Elisabeth Blomberg på Solna kulturskola och i samma veva var på sin första balett på operan haft siktet inställt på balett. Det har varit en tydlig satsning sedan 2014 och hon var 7 år.

Det finns en så härlig bild på Sigrid från våren 2015 när vi såg Don Quijote på Operan. Hon dansar i foajén i pausen. Drömmen i henne där och då lever kvar i det ofta intensiva arbetet hon är i nu.

img_8969
Sigrid i operans foajé.

Albin har haft en annan väg och är nog mer bred i sina drömmar. Men från att spelat cello lite grann är det nu ofta 2 timmar/dag. Att han skulle vilja gå på Lilla Akademien var inte självklart. Inte förrän 5 veckor före audition då han sms:ade mig att han ville söka. Då blev det öva av. Intensivt arbete som ledde till en fantastisk skolmiljö. Men Albin brinner för mkt. Är engagerad politiskt, skriver, debatterar mm. Han vars liv var skört under några år brusar av kraft, energi och  glädje.

Från en lunchkonsert i S:t Jacobs kyrka i Stockholm.

Drömmar utan livsperspektiv kan kanske vara utmanande. Om man inte lyckas hela vägen – hur hanterar man det? Just den biten kanske barnens ibland knöliga hälsa och liv med allergier hjälpt dem med. Livet har redan gett dem perspektiv.

Sedan behövs fantastiska kulturskolor och andra aktörer som berikar barns liv och utveckling. Båda barnen har hela tiden mött så bra vuxna. Engagerade. Som får dem att växa ännu mer. Extra fint är att de dessutom ofta bjudit in oss föräldrar i deras engagemang. Så sent som idag fick jag en video från en coaching-lektion från en av lärarna på AAB. Sigrid tränar ju inför sin resa till New York. Fint att få ta del av.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s