
Nytt år – 2020. Det hände så mycket spännande år 2019 och det är med förväntan vi går in i det här året. Bilden är från skolavslutningen i december. Pie Jesu som nu är en tradition att avsluta höstterminen med.
Annars är det just mycket vardagsliv vilket innebär att det åter förbereds bröd, träningsvåfflor och packas dansväskor. Tåskor sys och snart ska det beställas nya.
Och som vanligt på vårterminen börjar förberedelserna inför den stora vårföreställningen som Alhanko Academy of Ballet sätter upp varje år i maj. Det som är nytt för i år är att eleverna inte behöver börja med en helt ny uppsättning denna gången utan de återvänder för andra året i rad till den fantastiska baletten Svansjön.
Sigrid tycker att det ska bli roligt att än en gång få ge sig in i repetitionerna. Med tanke på allt nytt som var i höst och äventyret i vår i New York kan jag som står vid sidan om dessutom känna att det inte är så dumt att få repetera något som man varit i förut, även om det fortfarande är mkt jobb. Men ändå skönt att allt inte är helt nytt.
Man kan ju tänka att en elevföreställning av en sådan klassiker som Svansjön skulle behöva brytas ner till något väldigt förenklat men precis som med både Don Quijote och Giselle skapar Mia Stagh en koreografi som verkligen är hela Svansjön även om vissa delar givetvis är borttagna. Men inga av de delar som för historien om Svansjön framåt. Jag glömmer att det är barn och ungdomar jag tittar på:-)
Det var en otrolig upplevelse att se den förra året och längtar redan till maj.
Här kan du se två små smakprov. Och om du klickar på länken så kan du se ett lite längre klipp.
Annars är det just mest vardag som ska hitta sin rytm igen. Det är långa dagar för både Sigrid och Albin. Sigrid börjar klockan 8.00 varje morgon och slutar mellan 18.30-19.00, ibland senare än så. Dessutom 3-4 timmars dans på lördagar.Men hon älskar det hon gör så det ger otroligt mycket. men det går inte att slarva med mat, sömn och övrig skola. Det blir en rytm som behöver prägla vardagen. Annars orkar man inte.